torsdag 14 juli 2011

Packad och klar

Ett sista inlägg ska jag allt bjuda på innan jag drar ut på de sju haven. Men riktigt ännu lämnar jag inte landet för imorgon bär det först av till Stockholm för en lös och ledig helg innan avfärd till New York. Där ska vi hatta runt i fem dagar innan vi går till sjöss med Norwegian Jewel för en veckas kryssande i Karibien. Det blir nog helt galet. 

Idag har alltså packning och allmänt donande stått på agendan. En dålig grillning hann vi i och för sig också med faktiskt. Färdigmarinerad entrecote ger jag inte mycket för alltså, urk. Jag grävde fram några stackars gamla plommon som sett sina bättre dagar och slängde på dem på grillen också och dem åt vi med rabarbersemifreddo. Plommonen blev på något magiskt vis extra sura av att grillas så det tillförde ju inte så mycket men semifreddo är däremot alltid sjukt gott. Dessutom är det väldigt praktiskt om det är många munnar som ska mättas. Det är enkelt att göra också, däremot tar det rätt lång tid. Nu är jag lat och fulsaxar ett recept på Leila Lindholms fantasiska rabarbersemifreddo som jag brukar göra: 

Rabarbersemifreddo

10 portioner

1 l färsk rabarber (ca 5 st långa stjälkar)
1 st färsk vaniljstång
4 dl strösocker
0,5 dl vatten
4 st ägg
3 dl vispgrädde
3 dl grekisk/turkisk yoghurt 

1. Skär den oskalade rabarbern i 2-3 cm stora bitar.
2. Dela vaniljstången och skrapa ur fröna.
3. Koka rabarber, vaniljstång med frön, socker och vatten i en tjockbottnad stor kastrull/gryta, ca 30 minuter. 
4. Låt kompotten svalna och plocka ur vaniljstången. 
5. Separera äggen och vispa äggvitorna för sig. 
6. Vispa sedan grädden fluffigt och vänd ihop med yoghurten. 
7. Vispa därefter äggulorna och blanda ner i grytan med rabarberkompott. 
8. Blanda ner gräddyoghurten i grytan och vänd försiktigt ner äggvitorna i smeten. 
9. Häll över smeten i en form och frys glassen i 3-4 timmar så att den är "halvfryst".

Tjusiga sländor som jag inte sett tidigare fanns
 vid Sävarån. Ungefär såhär såg de ut. 
För övrigt blev det faktiskt av att paddla i Sävarån i måndags. Det kan jag varmt rekommendera, det var väldigt fint där, även om bävrarna lyste med sin frånvaro. Man bör dock ha två bilar med sig för kanoterna hyrs på Preem i Sävar och lämnas av vid Skeppsviks herrgård. Vi hade gjort precis så och planenligt lämnat en bil i Skeppsvik och en i Sävar. Det som däremot inte var planenligt var att lämna bilnyckeln till bilen i Skeppsvik i väskan i bilen i Sävar. Efter ungefär 20 minuters paddlande gick det tack och lov upp för mig exakt hur dum jag är. Det jag inte hade i huvudet fick vi alltså ha i armarna så det var bara att vackert paddla tillbaka uppströms, jogga till bilen och tillbaka och paddla vidare. Det tog ungefär 3,5 timme i slutändan och mot slutet var det inte längre en stillsam å vi hade att göra med utan öppet hav med vågor och hela baletten. Då var vi faktiskt sjukt trötta och senare på kvällen kom någon form av postpaddlingskoma kom över mig vilket resulterade i att jag spenderade kvällen på soffan och tittade på serier för första gången på många månader. 

Nu ska jag packa det sista och fundera på vad jag kan ha glömt för något. Skepp ohoj! 

söndag 10 juli 2011

Då var man där

Inspirationen har lyst med sin frånvaro sista tiden och allt som inte har varit absolut nödvändigt har jag skjutit upp till den första semesterveckan (förutom att städa garderoberna vilket jag faktiskt gjorde förra helgen, applåder tack) och så även bloggandet. Men nu är semestern faktiskt äntligen här och just nu befinner jag mig förmodligen i den absolut bästa tiden på hela året, alltså precis i början av semestern. Lös och ledig och med fyra feta veckor av dekadens och lodande framför mig. 

Men vad har jag hållit på med senaste månaden egentligen? Bra fråga men grillen har gått varm och stans uteserveringar har avverkats på löpande band. Annars har jag bränt en hel del asfalt med min nya hybridcykel. Cykling är bomben har jag kommit fram till och jag har många inplanerade utflykter med min Nishiki Pro SLD senare i sommar. Det går fort, man kommer långt och man får träna utomhus. Det finns inte så mycket att inte gilla med cykling när jag tänker efter. Förvisso har jag bara varit ute som längst i fem mil i stöten och jag kan väl tänka mig att det inte känns så fantastiskt skönt precis överallt efter lite längre turer. Men det ska jag ta reda på har jag tänkt. Ambitionen är att åtminstone avverka någon 10-milsrunda innan säsongen är slut.  

En grej som jag faktiskt tog mig mig för att göra för ett tag sedan var att baka knäckebröd. Jag hade aldrig provat det förut men funderat på det i en evighet. Det var lätt värt det eftersom det blev väldigt gott. Däremot tog det sjukt lång tid och var rätt jobbigt att kavla ut. Men det kan nog bli fler gånger ändå skulle jag tro. Tanken var huvudsakligen rågmjöl men det tog slut och degen var väldigt kladdig så jag fyllde på med grahamsmjöl i okänd mängd. Brödet var jättegott med gubbröra på! 

Knäckebröd med frön

En sista brödbit har jag kvar nu :(
50 g jäst
5 dl ljummet vatten
1 1/2 tsk salt
2 dl vetemjöl
8 dl rågmjöl
några dl grahamsmjöl
1 del hela linfrön
1 del solroskärnor
1 del sesamfrön
salt 

Lös upp jästen i vattnet. Tillsätt salt, vetemjöl och rågmjöl. 
Arbeta ihop degen, gärna med assistent eller elvisp med degkrokar, och låt jäsa i en timme. 
Knåda degen och dela upp den i tre delar. Kavla ut varje deg med mycket råg- eller grahamsmjöl så tunt det bara går. 
Pensla degen med lite vatten. Blanda ihop fröerna och salta blandningen. Kavla in rätt mycket frön i degen. Skär rutor och lägg på en plåt. Grädda ca 15 minuter i 225 grader varm ugn. Ta ut och låt svalna på galler. 

Nu ska vi alldeles strax dra igång grillen här igen. Idag blir det min specialburgare som är så god att man nästan slutar leva. Grillad, gravad lax på grillad ciabatta med grillad paprika, avokado och limeaioli. Om jag mot förmodan lever imorgon ska jag paddla kanot mellan Sävar och Skeppsvik.