söndag 15 december 2013

Fräscht i sockertider eller sur ska surt ha

Den här säsongen har jag hunnit med att dricka glögg två gånger. Första gången blev jag så sötmätt att jag kände mig nödgad att göra en egen, något mindre söt glögg till nästföljande tillfälle. Jag hittade ett recept på roséglögg i ICA Buffé och det blev ganska gott. Luktade som sangria men blev hyfsat fräscht. När man värmde den smakade den lite rivigare. 
Bild från ica.se

Roséglögg

1 flaska torrt rosévin
1,5 dl socker
1 apelsin
1 citron
4 cm färsk ingefära i bitar
2 tsk kardemumma, hel
5 kryddnejlikor

Blanda alla ingredienser i en kastrull och hetta upp. Låt blandningen svalna och stå och dra över natten. Sila och häll på flaska. 



Idag åt jag julmat hos mina föräldrar och hade gjort efterrätt. Eftersom jag har ätit julmat förut vet jag att det kan vara gott med en mindre mastig efterrätt så därför blev det citronfromage. Receptet hittade jag i en kokbok som heter Allt om mat och vin, från mattidningen Allt om mat och jag provlagade det förra helg och serverade då fromagen enligt receptet med hallon och en chokladtryffel. Mycket gott tycker jag men något för geleigt. Därför frångick jag receptet denna gång och tog mindre gelatin samt gjorde den något syrligare och serverade med en ganska söt jordgubbskompott istället. Det blev mycket bättre tycker jag. Receptet finns här och min variant blev så här (räcker gott och väl till sex portioner istället för fyra).

Citronfromage med jordgubbskompott

4 ägg
4 msk socker
3 små ekologiska citroner
3 gelatinblad
2 dl turkisk yoghurt

1. Skölj citronerna och riv ner det yttersta av skalet i en kastrull. Pressa saften och häll i kastrullen. Värm saften på svag värme.
2. Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten i ca fem minuter. Ta upp dem och låt dem smälta ner i citronsaften. Rör ordentligt så det inte blir några klumpar.
3. Separera äggen och vispa vitorna med 2 msk socker till ett fast skum. Vispa sedan äggulorna med 2 msk socker tills det blir lite fluffigt. 

4. Blanda yoghurt med citronsaft och äggulorna och rör ner hälften av äggvita. Vänd sedan försiktigt ner resten av äggvitan.
5. Fördela i skålar och låt stelna i kylen i minst en timme. Det går bra att göra dem dagen innan de ska ätas också. Servera med färska bär eller t.ex. jordgubbskompott (koka ihop jordgubbar, socker, lite citronsaft och/eller -skal samt vaniljpulver eller frön från vaniljstång i ca 10 minuter). 

alltommat.se

Jag kan för övrigt verkligen rekommendera kokboken. Tidningen Allt om mat ger faktiskt en hel del inspiration till min matlagning och brukar ha vettiga recept och vintips. Den här kokboken ger grundläggande kunskaper om vin samt kombination mat och dryck och kan nog vara jättebra för någon som vill lära sig lite mer om detta. Receptdelen är uppbyggd i förslag på trerättersmenyer med passande viner till och kokboken är estetiskt tilltalande. Tyvärr är den stor som ett hus och ryms inte i kokbokshyllan hemma så det har inte blivit något köp. Däremot hittade jag den på biblioteket när jag var där sist så jag lånade hem den. Himla bra grej det där. Bortsett från att någon som lånat den tidigare tydligen blev himla sugen på ett par av menyerna och behöll ett antal sidor. Visst är folk himla härliga ibland?

Apropå de lånade bilderna: inget fastnade på bild i all hast denna gång. men vi har skaffat en ny kamera till hushållet så förhoppningen är att det ska gå att ta lite bättre matbilder framöver. Men först ska jag experimentera med kameran lite utomlands så det får nog bli ett projekt för nästa bloggår. Om någon mat kommer att lagas över huvud taget kommande vecka så kommer det nog inte att hinna dokumenteras. Så bloggen hälsar god jul och ett gott nytt år redan nu.

onsdag 20 november 2013

Mat efter behov

Järn och nitrat sägs vara bra saker att pula i sig i rikliga mängder om man vill uträtta stordåd i löpspåret. En hel del blodpudding, rödbetor och spenat har det mycket riktigt också blivit de senaste veckorna. Så efter uträttat stordåd i lördags kände jag att tiden var kommen för något mindre köttigt och stordådsorienterat i köket och hittade inspiration i en julig receptbroschyr från Norrmejerier. Ursprungsreceptet finns här och min variant went something like this:

Couscoussallad med saffranssås

3,5 dl couscous
olivolja
1 dl rostade hasselnötter
1 paket (270 g) marinerad tofu
1 paket (150 g) fetaost
1 rödlök
1 burk sojabönor
1 ask körsbärstomater
1 påse rucola
1 avokado (gärna två)
2 apelsiner
en skvätt äppelcidervinäger
1 vitlöksklyfta
granatäpple (frysta kärnor funkar bra)
3 dl turkisk yoghurt
0,5-1 kuvert saffran
chiliflakes
salt & peppar

1. Skala och skiva apelsinerna tunt.
2. Skölj sojabönorna i kallt vatten och låt dem gärna marinera i lite olivolja, vinäger och med några apelsinskivor. 
3. Skala och skiva rödlöken tunt och dela körsbärstomaterna. 
4. Fräs lök och tomater i lite olivolja. Häll i bönorna och låt det puttra en liten stund på svag värme. Smaka av med salt och peppar och eventuellt mer vinäger.
5. Tillaga couscous enligt anvisningen på paketet. Fluffa upp den med en gaffel och lite olivolja och blanda ihop med bön- och tomatblandningen. Häll över på ett stort fat eller dylikt.
6. Dela tofu och fetaost i mindre bitar och blanda ner i couscousen. 
7. Blanda ner hasselnötter, rucola, avokado i bitar och apelsinskivorna.
8. Blanda yoghurt med saffran, chiliflakes och salt och servera till couscoussalladen. 



Som alla fattar blev det här väldigt gott, en stark sjua i betyg. Är man inte torsk på saffran så kommer man förstås inte att uppskatta såsen däremot. Det kanske kan tyckas lite tårta på tårta med både tofu, sojabönor och fetaost men de tillför liksom lite olika grejer som är bra på sitt sätt, inte minst många olika konsistenser. Utan fetaost skulle jag nog vilja ha något annat med bra sälta och ett alternativ jag övervägde var att ta halloumi istället för både fetaost och tofu, men what the hell, more is more. Att man mest troligt blir en helt awesome människa av sån här mat behöver jag väl knappast tillägga.

söndag 10 november 2013

Kind of kind

Kind är något som jag velat prova att laga länge. Tanken på att tugga i en kind må kännas lite smått motbjudande till en början men jag har ätit så otroligt god oxkind tidigare att jag faktiskt har kommit över det. Udda styckdetaljer som ändå finns och faktiskt borde tas vara på och dessutom kan förvandlas från oätligt till mört som smör är kanske något av det roligaste med matlagning. För att inte tala om hur många hipsterpoäng man får av att tillägna en hel söndag två maffiga oxkinder. Inspirationen till receptet kom från flera håll men främst härifrån men jag har förstås ändrat en del i det. Vi marinerade kinderna i enbart rödvin i nästan ett dygn och tillsatte alla grönsaker och kryddor först vid kokningen, mest för att vi inte hade så mycket tid den första dagen. Kanske blir det godare om köttet får dra i en mer smakrik marinad, vad vet jag, men jag inbillar mig att köttet ändå hinner ta åt sig hyfsat bra av alla smaker av att koka i fyra, fem timmar. Likaså fick putsningen ske först efter marineringen men jag vet inte om det spelar någon större roll. Hur som helst, se till att ha en välslipad kniv innan du sätter igång. Det hade inte jag varför putsningen tog oproportionerligt lång tid. 

Rödvinsmarinerad oxkind

4 portioner
ca 1 kg oxkind (helst lite mer då det försvinner en hel del efter putsning och kokning)
2 msk vetemjöl
smör och olivolja
1 flaska fylligt rött vin
3 msk rödvinsvinäger
1 msk balsamvinäger
1 msk gelé, typ rönnbär eller vinbär
3 morötter
3 gula lökar
1 rödlök
3 vitlöksklyftor
3 msk torkade örter (jag tog mest timjan samt lite gräslök)
15 svartpepparkorn
3 lagerblad
3 nejlikor
3 kryddpepparkorn
salt & peppar
vatten

1. Marinera oxkinderna i några deciliter rödvin i en påse över natten eller gärna ett dygn.
2. Låt kinderna rinna av ordentligt i en sil (men spara marinaden) och putsa bort hinnor och senor. Skär kinderna i portionsstorlek. 
3. Vänd dem i vetemjöl och salta och peppra. Bryn dem i smör och olja i en stekpanna och lägg över i en ugnstålig stekgryta. 
4. Skala och skär morötter och lök i mindre bitar och fräs i stekpannan. Lägg över i stekgrytan. 
5. Mortla kryddorna och häll ner i grytan. 
6. Häll på marinadvinet samt resten av vinet från vinflaskan och rödvinsvinägern. Fyll på med så mycket vatten att allt är täckt.
7. Koka upp på spisen och ställ sedan in grytan i 125 grader varm ugn. Låt det puttra på där inne tills köttet är lagom mört. Vi hade det inne i nästan fem timmar och det var nästan onödigt mört så med ett dygns marinering - räkna med runt fyra timmars koktid. 
8. Ta upp kinderna ur grytan och lägg i en form. Täck med folie. 
9. Sila grytan och häll tillbaka spadet i stekgrytan eller i en lämplig såskastrull. 
10. Reducera såsen tills ungefär hälften återstår. Red eventuellt med maizena till önskad konsistens. Vi valde att istället för att reda låta morotsbitarna åka tillbaka ner i såsen och koka med. Sedan mixade vi såsen med en del av morotsbitarna i efter reduceringen så att den blev lite tjockare. 
11. Smaka av såsen och tillsätt eventuellt lite balsamvinäger. Rör ner en klick smör. 




Vi serverade med blomkåls- och jordärtskockspuré och ugsnrostad blomkål. Purén var väldigt god men rent konsistensmässigt blir det egentligen alldeles för såsigt med puré, rödvinssås och ett kött som är mört som smör på samma tallrik. Ursprungstanken var ugnsrostad jordärtskocka och blomkål som tillbehör och det hade kanske blivit bättre. 
Det blev i alla fall som väntat väldigt gott, betyg 8/10. Smakrikt, mört och rustikt. Kryddningen och alla rotsaker i såsen ger däremot en ganska grytaktig touch och de flesta recept jag har hittat har faktiskt haft ungefär den här typen av smaksättning. Men nästa gång ska jag nog prova med en mer "ren" rödvinssås och utan lagerblad, nejlika och kryddpeppar för att få mer av en "finköttsrätt".

måndag 21 oktober 2013

Dopad köttfärslimpa

Köttfärslimpa minns jag från min barndom som en ganska tråkig historia. Grå, torr och smaklös. Egentligen var det nog bara för att Björn bjöd på en väldigt god köttfärslimpa förra året (?) som jag kom på tanken att prova att laga detta. Hemligheten verkar sitta i ett eller flera matrelaterade dopningspreparat om du vill hotta upp en köttfärslimpa. Vi pratar naturligtvis ost och/eller bacon. Något sådant vill vi alltså minnas att det var i Björns köttfärslimpa och det verkade onödigt att göra något sämre så min köttfärslimpa went something like this: 

Vacker på insidan

Färskostfylld köttfärslimpa med bacon 

5-6 rediga portioner

750 g nötfärs
1 liten gul lök, finhackad
1 ägg + 1 äggula
1 dl ströbröd
2,5-3 dl mjölk
200 g färskost, jag använde Crème Bonjour kantarell
5-6 soltorkade tomater, grovt hackade
1 paket bacon
2 tsk salt
peppar
Svampsås/stuvning:
400-500 g champinjoner
smör
2 msk vetemjöl
1,5 msk fond
2 tsk ljus soja
1 dl vispgrädde
2-3 dl mjölk
skyn från köttfärslimpan
salt & peppar

1. Blanda ströbröd med mjölk och låt det svälla ca 10 minuter. 
2. Blanda köttfärs med ägg, lök, soltorkade tomater, salt och peppar i en bunke.
3. Blanda ner mjölkblandningen i köttfärsen och forma till en limpa i en smord brödform. 
4. Gör en djup urgröpning hela vägen i limpan och fyll med osten och tomaterna. 
Skrapa ner köttfärsen från sidorna över urgröpningen så att fyllningen hamnar någorlunda i mitten. 
5. Täck limpan med baconskivor och ställ in i 250 grader varm ugn. Sänk värmen till kanske 175 grader efter ett par minuter. Jag tror att man framförallt vill göra så här för att få fin färg på den och att man då även kan pensla den med lite smör eller uppvispat ägg innan. Har man täckt den med bacon vet jag inte hur stor skillnad det blir men jag gjorde i alla fall så här och det blev bra. Mot slutet drog jag ner värmen ytterligare för att tajma övrig mat och totalt stod den nog inne ca en timme. 
6. Skiva svampen och stek i smör tills vätskan kokat bort. Pudra över mjöl och låt det puttra ihop lite. Häll på grädde, fond, mjölk och soja och låt koka en stund. När köttfärslimpan är klar häller du ut valfri mängd med steksky i pannan och låter det koka ihop. Smaka av med salt och peppar.
7. Köttfärslimpan är färdig när innertemperaturen är 68 grader. 

Serveras förslagsvis med potatis och lingonsylt. Ska du ha svampstuvningen till så är nog inte potatismos att rekommendera för det blev en ganska såsig historia det här. Jag hade även morötter i senapsvinägrett till, se recept nedan. Det här fick 8/10 i betyg och det enda jag ångrar är att jag inte hade varit ute och sprungit några timmar innan för att ha kunnat orka mer. Jag skulle kunna tänka mig att prova smakmässiga varianter på detta, t.ex. i form av basilika och mer soltorkade tomater i ostfyllningen. Riven västerbottensost är ju förstås också ett bra potentiellt dopningsmedel som det är i all mat (utom glass. Ja, jag har provat. Glassbondens glass med VB-ost och päron är inte gott någonstans).

Morotssallad med senapsvinägrett


4-5 morötter
1,5 msk olivolja
2 tsk flytande honung
1 msk äppelcidervinäger
2 tsk dijonsenap
salt & peppar

Skala morötterna och grovriv dem eller hyvla bara ner dem med skalaren i en skål. 
Blanda övriga ingredienser och häll över.


onsdag 9 oktober 2013

Fisksoppa med tomat och kokos

En del rätter återkommer man ständigt till. Den här fisksoppan är en sådan, förmodligen eftersom den är oproportonerligt god i förhållande till insatsen. Idag var dock grädden överraskningsslut så den fick en smakmässig variation. Lika enkel och nästan lika god. 7/10. 

Fisksoppa med tomat och kokos

 4 portioner
ca 300 g vit fisk (jag tog pangasiusfilé)
ca 300 g lax
1 purjolök
1 gul lök
1 paprika
2 morötter
2 vitlöksklyftor
2-3 msk röd chilipaste
lite ingefära
500 g passerade tomater
1 burk kokosmjölk
2-3 dl vatten
1 buljongtärning
salt & peppar

Hacka lök och skiva purjolök och paprika. Fräs några minuter i olja i en gryta.
Tillsätt vitlök, kryddor, chilipaste, tomat, kokosmjölk, vatten och buljongtärning och låt koka ihop en stund. 
Skala morötterna och skala ner tunna strimlor direkt i grytan och låt dem koka några minuter.
Skär fisken i bitar och sjud försiktigt tills den är precis genomkokt. Rör lite i grytan eftersom det blir varmare i botten.

söndag 29 september 2013

Leveransproblem och moussemys

Jag är inte helt nöjd med skogens svampleverans den här hösten. Antingen letar jag på fel ställen eller så ligger jag bara steget efter hela tiden. Bilden nedan är således från ett tidigare blogginlägg då jag faktiskt hittade trattkantareller. Om man bortser från att kantarellerna nu var köpta champinjoner så var det ungefär det där jag nyss åt. Inga nyheter som sagt men det finns en anledning till varför älgfärsbiffarna återkommer: det är gooooooott. 8/10 gott och skogen är redan förlåten.

Älgfärsbiffar

4 portioner
500 g älgfärs
2 ägg
5 msk ströbröd
1 dl mjölk
2-3 msk dijonsenap
timjan
1,5 tsk salt
peppar
svamp
smör
4 dl matlagningsgrädde
2 msk viltfond
2 msk lingonsylt

Blanda mjölk och ströbröd och låt svälla en stund. Vispa ihop äggen och blanda med färs, senap, timjan, salt och peppar. Blanda ner mjölkblandningen och forma till åtta biffar. 
Ansa svampen och smörstek den. Lägg åt sidan och stek biffarna i smör, ca fem minuter per sida. 
Plocka upp biffarna och häll grädde, fond och lingonsylt i stekpannan. Låt det koka ihop ett par minuter och blanda sedan svampen i såsen. Smaka av med salt och peppar. 
Servera biffarna med svampsåsen och ugnsrostade rotsaker. Idag blev det jordärtskocka, morötter, potatis och rödbetor.


Igår blev det också älgkalas men då var det någon annan som tillagat en smaskig älggryta. Jag tänkte däremot slänga ihop en efterrätt men kände mig lite kreativ och ville göra något oprövat. Efter lite googlande fick jag stöd för att det går att göra många olika varianter på mousser helt utan mejeriprodukter och det blev hallonmousse med en form av nötsmul. Nötsmulet skulle lika gärna ha kunnat agera en pajbotten med bara lite mer vätska och/eller kokosolja och då hade det resulterat i en sorts ogräddad paj med hallonmoussefyllning (ja, raw food om man så vill alltså). Vilka nötter man använder spelar egentligen ingen större roll och smulet blir gott både med och utan lakritssmak men nu tyckte jag att det vore kul till just hallon och hittade den smakmässiga inspirationen här. Det kanske låter skitäckligt att ha avokado i en efterrätt men det var det verkligen inte och det smakar inte avokado över huvud taget utan den tillför alltså själva mousseigheten i det hela. Jag har även sett varianter med banan i men där är jag övertygad om att det blir en dominant och otrevligt banansmak över det hela.

Hallonmousse med nötsmul

Nötsmul
1,5 dl havregryn eller fiberhavregryn
1,5 msk kokosolja (helst smakneutral, skippa annars riven kokos)
0,5 dl kokos
0,5 dl mandel
drygt 0,5 dl hasselnötter
ca 2 tsk flytande honung
ca 2 tsk lakritspulver (börja med mindre och smaka av)
6 dadlar (om du använder den lite torrare, mindre sorten som ligger i tråg. De som säljs i större askar är större och saftigare och då räcker säkert fyra stycken bra)
en nypa salt
lite vatten
Hallonmousse
ca 350 g hallon
2 avokado
ca 2 tsk flytande honung
lite vaniljpulver
Gör så här
Mixa nötter och havregryn tillsammans med urkärnade dadlar. Tillsätt övriga ingredienser, mixa till ett smul. Tillsätt vatten till önskad konsistens och smaka av. Vill du göra en pajdeg, tillsätt ev. lite mer kokosolja och vatten och tryck ut degen i en pajform eller mindre portionsformar. Jag skulle tro att angivna mängder räcker till en normalstor pajform, det blev ganska mycket smul. 
Mixa hallon med avokado och smaka av. Smulet blir alltså lite sött av dadlar och honung så personligen föredrar jag lite mindre sötad hallonmousse. 



söndag 15 september 2013

Äppel päppel

Äppelpaj gör jag faktiskt inte särskilt ofta men idag testade jag en ny variant. Jag antar att det är fler som har gott om äpplen just nu och jag mår lite dåligt av att sitta och titta på när de förgås och dessutom behövde jag göra ett mut-fika till min pappa så äppelpaj fick det bli. Det blev en lite knaprig och knäckig variant som var god och galet lättlagad.



Knäckig äppelpaj med nötter

12 små äpplen eller ca sex stycken lite större, en syrlig sort
150 g smör
2 dl vetemjöl
3,5 dl havregryn
1,5 dl socker
0,5 dl sirap
0,5 tsk bakpulver
en nypa salt
2 msk mjölk
1 dl grovhackade hasselnötter

Kärna ur och klyfta äpplena och lägg dem i en smord form.
Smält smöret och blanda ner övriga ingredienser i kastrullen och blanda till en jämn smet.
Täck äpplena med smeten och grädda i 175 grader i ca 30 minuter.
När jag var på IKEA sist sprang jag på en mojäng som både kärnar ur och klyftar äpplen på samma gång. Det här var faktiskt första gången jag provade den och jag måste säga att det var sjukt värt. Nödvändig? Nej. Tidsbesparande? Nanting!
19 kr. Bild från ikea.se

torsdag 12 september 2013

Vinägersötma och halloumisälta

Det mitt förra blogginlägg egentligen skulle handla om var en vegetarisk vardagsrätt som jag gillade väldigt mycket. Upprinnelsen var ett paket halloumi som behövde användas and it went something like this: 

Ugnsrostad sötpotatis med marinerade sojabönor och grillad halloumi

2 portioner

1 stor sötpotatis eller 2 små
2 paprikor, gärna olika färger
1 burk sojabönor
1 ask körsbärstomater
1 vitlöksklyfta
1/2 dl olivolja
1/2 dl ljus balsamvinäger
lite torkad basilika
salt & peppar
1 paket halloumi
 

Gör så här

Skölj och häll av bönorna och marinera dem i olja, vinäger, pressad vitlök och kryddorna, gärna i ett par timmar. 
Skala och skiva sötpotatis och skär paprikan i mindre bitar. Lägg i en långpanna och sila bönorna över så att marinaden hamnar på på grönsakerna. Spara bönorna så länge.
Rosta grönsakerna i 250 graders ugnsvärme i ca 25-30 minuter. 
Halvera körsbärstomaterna och lägg dem tillsammans med bönorna i långpannan då grönsakerna varit inne ungefär 15 minuter. Kör på grillelementet de sista kanske fem, tio minuterna tills det blir lite mörk yta på grönsakerna. 
Skiva halloumin och stek på hög värme i grillpanna ett par minuter per sida. 
Servera med avokado, oliver och någon kall yoghurtbaserad sås, t.ex. turkisk yoghurt blandad med ajvar relish, lite honung och citron., alt. hemgjord rabarberbalsamico om du är lagd åt det hållet. 

Anledningen till varför jag gillade det här så mycket tror jag är att sojobönorna fick en väldigt god, nästan karamelliserad yta av marinaden och gjorde sig väldigt bra ihop med sötpotatisen och paprikan. Det vinägersöta kontrasterade också väldigt bra med den salta halloumin. 7/10 i betyg, enligt mig en stark sjua.

tisdag 10 september 2013

Hipstern vs husmodern

Jag har börjat fundera på vad det egentligen är som utmärker en hipster. På något sätt har jag väl trott mig ha en hyfsad uppfattning om vad som karaktäriserar en hipster men nyligen slog det mig att hipstern nog egentligen inte är något nytt under solen. Är det egentligen inte någon som leker husmoder fast iklädd en viss typ av kläder, mindre klädsam ansiktsbehåring och utan någon form av självuppoffrande egenskaper som man nog ofta förutsätter att den goda husmodern besitter? En man som leker husmoder för sitt eget nöjes skull med andra ord. Men vissa skillnader kan man nog också se i vilka projekt husmodern vs hipstern tar sig an, tänker jag mig. Medan husmodern har fullt upp med att bedriva Projekt Överlevnad För Familjen tar hipstern gärna projekten ett steg längre. Om det är husmoderligt att skörda sin rabarber och koka rabarbersaft så ska det kanske ändå till en hipster för att i sin tur koka en trögflytande balsamico av samma rabarbersaft, bara för att se om det funkar. Just detta gjorde jag i somras och det var anledningen till att jag började fundera på om det gjorde mig till en hipster eller till en husmor. Mitt svar är att det nog var varken eller, dels var jag bara uttråkad, dels undrar jag om man verkligen kan vara en hipster om man a) saknar karaktäristiskt manlig ansiktsbehåring, b) kan reflektera över sitt eget hipster-varande eller icke-hipster-varande. Lite som med demens eller allvarlig psykisk sjukdom tänker jag mig. 

Hipstersaft?
Nåväl, det var bara en utsvävning med det ursprungliga syftet att motivera varför jag har hemgjord rabarerbalsamico hemma. Den blev för övrigt okej men eftersom jag inte är en riktig husmor hade jag aldrig kokat rabarbersaft förut och gjorde den således alldeles för söt vilket gjorde att balsamicon inte smakade ett dyft rabarber. Den funkar däremot bra i matlagning i olika sammanhang men om jag provar igen ska jag göra surare saft som bas. I korta drag kokade jag rabarberbitar i lite vatten och silade genom en saftmaja. Det silade gojset fick koka med vatten och socker tills det blev en väldigt söt koncentrerad saft. Saften blandade jag sedan med vinäger och här testade jag flera olika sorter på vitvins, rödvins-, balsam- och äppelcidervinäger och även en blandvinäger. Blandvinägern blev nog den bästa har jag för mig. Det fick koka ganska länge och tids nog (efter kanske en halvtimme eller mer) blev den karamelliserad och tjockflytande. Här gäller det att se upp för en av satserna har jag fortfarande inte lyckats få ut ur flaskan för den hann bli som klister. Min slutsats är alltså att det är koktiden som är avgörande för konsistensen eftersom jag använde samma saft till alla satser. 



Idag smaksatte jag en yoghurtsås med rabarberbalsamico och ajvar relish men nu vet jag inte om jag längre orkar berätta vad jag hade såsen till och vad inlägget egentligen skulle handla om. Snart kanske. 

söndag 8 september 2013

Fläskig söndag

Sommar på upphällning kallade jag visst föregående inlägg. Det var ju uppenbarligen pessimistiskt. Jag kan inte påminna mig att en sommar har varit så här lång någonsin tidigare. Om någon har glömt kan jag påminna om att det var sommar redan i maj och att det alltså har varit sommar i fyra månader och till råga på allt en helt fenomenal sommar. Den enda veckan då det tydligen var dåligt väder hemma var vi i Skottland och där var det förmodligen det bästa väder Skottland har skådat. Det här med evig och fenomenal sommar skulle jag nog kunna lära mig att leva med. 

Men oavsett väder så svänger menyerna i enlighet med kalendern. Idag var jag sugen på en lite småhöstig lergryterätt med rotsaker och ville dessutom använda lite av äpplena som står som spön i backen i trädgården just nu. Tanken var att göra fläskkarré efter Stinas recept som finns här. Men då både ett och annat sket sig, inte minst eftersom det tydligen hade pågått krigsförberedande aktiviteter på Coop Forum och det således var slut på en hel del, inklusive anständig fläskkarré, så fick det bli en lite annan anrättning men med liknande upplägg och smakkombinationer. 

Ciderbräserad fläskytterfilé i lergryta

Fyra portioner


700 g fläskytterfilé 
1 paket bacon
2 gula lökar
3 morötter
6 små äpplen
3 dl torr cider
honung
3 msk rapsolja
1.5 tsk malen ingefära
1 msk kalvfond
1 msk soja 
några kvistar timjan

Sås

2 msk smör
2,5 msk vetemjöl
ca 3 dl köttspad från grytan
2,5 dl matlagningsgrädde
2 msk cognac
salt & peppar

Tillbehör

Ugnsrostade rotsaker. Rödlök och palsternacka passar särskilt bra till. 

Gör så här

Skala lök och morötter och skär i mindre bitar. Lägg i botten av en lergryta (kom ihåg att blötlägga den i tid innan). 
Blanda en marinad av cider, honung, rapsolja, fond, soja och ingefära och lägg fläskytterfilén i denna (vi hann inte låta den ligga länge alls men finns tid blir det säkert ännu bättre) en stund. Anledningen till att det blev torr cider plus honung var helt enkelt för att jag hade tänkt ta äppelmos i marinaden men den hade möglat. Cider var det närmaste som fanns men det saknades lite sötma. 
Linda in filén i baconskivor och peppra ovanpå. Lägg den ovanpå morötterna och löken i lergrytan och lägg i lite timjan. 
Ställ in i 200 grader varm ugn tills innertemperaturen på filén är 65 grader (somliga påstår att den måste vara 70 men jag gillar ju att leva farligt). Räkna med ungefär 1,5 timme. Jag blev lite otålig och drog upp till 225 grader efter ungefär halva tiden. 
Kärna ur och klyfta äpplena och lägg runt kanterna av grytan efter ett tag. Mina fick ligga inne ungefär en timme vilket var lite för länge så det såg lite sunkigt mosigt ut. 

Börja rosta rotsakerna i ugnen under lergrytan efter kanske 45 minuter. 
Ta upp filén när den är färdig och låt vila lite. 
Smält smör till såsen i en kastrull och vispa ner mjölet. 
Sila spadet från lergrytan ner i kastrullen och låt koka ihop lite. Ta vara på löken, morötterna och äpplena till servering. 
Tillsätt grädde i såsen och koka lite till och smaksätt med cognac, salt och peppar. 





Cidern som stod till buds heter Silex (1830). Den är torr, ganska svag och smakar lite hästigt, på ett bra sätt. Eftersom flaskan är på 750 ml så blev det som inte behövdes i grytan uppdrucket till. Det gjorde ju verkligen ingenting. Det var första gången jag tillagat fläskytterfilé och det funkade minst lika bra som fläskkarré i det här sammanhanget. Jag tror faktiskt att det var snäppet bättre och det blev en stark åtta i betyg. 

Sommarmiddagarna i utreummet som aldrig
tar slut. Goda tider. 










onsdag 21 augusti 2013

Sommar på upphällning

Då har jobbet hunnit jobbats ett bra tag sedan semestern. Någon riktig fart har jag dock inte hunnit få ännu, kanske för att det har varit ett par rätt händelselösa jobbveckor, kanske också för att det fortfarande är sol och att det faktiskt inte har behövts långbyxor och strumpor ännu. Inte har det infunnit sig någon fantastisk inspiration i köket heller för den delen. Det brukar kunna bli ordning på detta när hösten är ett faktum och man plötsligt tvångsmässigt måste stoppa svamp i varenda maträtt, och helst dricka rödvin till också. Nu är det någon form av matlagningslimbo så jag tog tacksamt emot ett tips på en god maträtt av Anna (som hon hade läst i någon kokbok, vet inte vilken, så tyvärr blir det ingen cred för den det berör). Jag gjorde i alla fall om delar av den och i slutändan blev det something like this: 


Asiatiska fiskbollar

200 g laxfilé
100 g rökt lax
knappt 400 g vit fisk (jag använde pangasius)
2 ägg
4 kokta, skalade potatisar
4,5 msk fisksås
skalet av en riven lime 
1 dm citrongräs
1,5 msk riven ingefära
färsk koriander efter smak (ca 4 msk hackad gav ingen markant koriandersmak)


Blanda allt utom ägg och fisk i en matberedare och kör tills det är jämnt blandat. 
Skär fisken i mindre bitar och lägg tillsammans med ägg i matberedaren. Kör en stund tills smeten håller ihop, men om det är lite mindre klumpar i gör absolut ingenting. Det behövs inte så mycket tillsatt salt om man kör med rökt lax och fisksås i men smaka av förstås. 
Forma bollar (blöt händerna emellanåt så går det mycket bättre) och stek i olja i en stekpanna. Kör rätt hög värme först så att det blir lite yta och stek på lite lägre temperatur tills de är genomstekta. 
Till detta blev det quinoa blandad med frysta, tinade sojabönor och skivad, stekt rödlök samt avokado och en yoghurtsås med pressad lime, honung och riven pepparrot. 

Det här blev mycket gott, som någon form av crossover mellan thailändska och japanska smaker (man kan förstås gärna ha wasabi till men som jag har sagt vid något tidigare tillfälle så är pepparrot en likvärdig kandidat smakmässigt, bara lite mildare). Kanske närmare 8/10 i betyg, men för en mer stabil åtta tror jag att något annat än quinoa skulle ha varit bättre till. Förslagsvis basmati- eller jasminris om man vill ha lite mer av sushikänslan. 

Ett annat tecken på sommar upphällningen är kräftskivor och detta fick jag den årliga dosen av den gånga helgen. Viktigaste tillbehören till kräftor tycker jag nog är någon god lagrad ost, helst Västerbottenost, en god paj, helst förstås västerbottenpaj och god nubbe. Check, check, check. Mycket annat gott blev det också och jag provade att göra en kall gurskoppa som fick agera förrätt. Den var dillig och god och passade rätt bra i sammanhanget tycker jag. Jag har provat att göra den på enbart råa ingredienser tidigare men tycker att det blev för skarp vitlökssmak då så det blir lite godare att steka lök och vitlök först. 

Gurksoppa

12 förrättsportioner

5 gurkor
1 gul lök
4 vitlöksklyftor
ca 1,5 liter kall grönsaksbuljong
4 dl crème fraiche
3-4 msk vit balsamvinäger 
dill, okänd mängd men ganska mycket
salt & peppar
rökt lax eller räkor till servering

Stek hackad lök och vitlök i olja på låg temperatur tills löken är mjuk och glansig. 
Skala och kärna ur gurkorna och skär i mindre bitar. 
Mixa gurka, lök, vitlök och dill så slätt som möjligt. 
Späd med buljong och mixa till bra konsistens (eventuellt behövs inte all buljong). 
Smaksätt med vinäger, salt och peppar och rör ner crème fraiche. Mixa ihop allt slätt och kyl. Just innan serveringen kan det vara bra att mixa ihop soppan igen då den lätt skär sig lite. 

Här med räkor, sojabönor och avokado. På kräftskivan
blev det kallrökt lax och några dillkronor i. 


tisdag 30 juli 2013

Sista veckan och foder efter väder

Semestern har rusat iväg den här sommaren och det var väl egentligen först igår och idag som den har bjudit på regn (eftersom vi lyckades pricka av årtioendets högtryck i Skottland första semesterveckan då det tydligen var mindre bra väder här hemma). Med detta sagt kan man ju alltså inte klaga utan istället passa på att dra igång ett matlagningsprojekt (som för ovanlighetens skull inte hade med grillen att göra). Carrrrrrrrnitas! Texmexmat á la långkok. I stora drag, men med diverse förändringar, utgick vi ifrån receptet här men receptet på majsbröd kommer härifrån med en svensk upplaga här. Runt fyra portioner räcker det här till.  



Carnitas med chilisås, tomat- och nektarinsalsa, guacamole och majsbröd i stekpanna


Carnitas

1 kg fläskkarré
1 liter Coca-Cola
1 pressad apelsin
1 lime
5 hackade vitlöksklyftor
lite mörk soja
Cayennepeppar
Vitpeppar
Svartpeppar
Vitlökspulver
Chilipulver
Salt
Liquid smoke

Gör en kryddblandning av de torra kryddorna (en knapp msk av varje kryddsort). More is more!
Skär fläskkarrén i små bitar och massera in kryddorna i köttet. 
Häll över pressad apelsin- och limesaft, soja och vitlökshacket och låt allt marinera i ett par timmar, gärna över natten.
Stek köttet i en stor gryta tills det fått lite färg. 
Häll över Coca-Cola så att det täcker och fyll på eftersom om det behövs mer vätska. 
Låt småkoka i minst två timmar tills du har en trådig sörja. Less is more här, det blir tydligen inte bättre av att koka jättelänge, utan tvärtom ganska geggigt. 

Majsbröd i stekpanna

3 dl majsmjöl
1,5 dl vetemjöl
1 tsk salt
1 msk bakpulver
4,5 dl mjölk
1 ägg
1 msk smör

Värm ugnen till 225 grader. 
Blanda de torra ingredienserna. 
Vispa ut ägget i mjölken och vispa ihop detta detta med mjölblandningen. 
Smält smöret i en stor ugnstålig stekpanna eller två mindre (vi tog två mindre och det blev rätt lagom tjocklek på bröden då). Häll ner smeten och stek i ca en minut tills det börjar stelna lite smått runt kanterna. 
Ställ in stekpannorna i ugnen och grädda ca 20-25 minuter tills de är lite snyggt bruna på ytan. 
Skär upp tårtbitar av brödet vid servering. 

Tomat- och nektarinsalsa

4 tomater
1 rödlök
2 nektariner 
Koriander
1 stor lime
Röd chili (mängd beroende på styrka och smak, vi tog två stycken spansk peppar)
Salt

Kärna ur tomaterna och släng ner innanmätet i en kastrull till chilisåskoket. Hacka resten grovt. 
Hacka rödlök, chili och koriander och skär nektarinerna i mindre bitar. 
Blanda allt i en skål och smaksätt med pressad lime och salt. 
Med både hetta och koriander i maten blir det väldigt bra med ett fruktigt inslag och t.ex. mango funkar lika bra som nektariner. 

Chilisås

4 tomater + inkråmet från salsatomaterna
1 gul lök
5 vitlöksklyftor
1 röd chili
1 torkad anchochili
Kycklingbuljong
Råsocker
Worcestershiresås
Liquid smoke
Tabasco
Salt
Rödvinsvinäger 

Skär tomater, lök, vitlök och chilifrukter i mindre bitar. Lägg i en kastrull och häll över kycklingbuljong så att det precis täcker. Låt koka minst en kvart men gärna längre. Smaka av med kryddorna. Såsen blev faktiskt rätt tråkig först men lite råsocker och en gnutta liquid smoke gjorde skillnaden.
Sila såsen från kärnor och mixa slät med stavmixer. Låt gärna koka ihop en stund till efter detta. Vi orkade inte vänta på såsen så den var rätt lös när vi började äta men fick bra konsistens efter en dryg halvtimme. Den blev lagom het och passade väldigt bra ihop med köttet. 

Guacamole

2 urgröpta avokador
Pressad lime
2 pressade vitlöksklyftor
Salt

Mosa ihop för hand. 








måndag 17 juni 2013

I brist på annat


Om någon tycker att det är glest mellan inläggen så är det förmodligen för att jag har nåt annat för mig. Oftast springer jag runt i skogen och inte alltför sällan hittar jag inte hem igen. Men diverse inflammationer och elände ger dock dåliga möjligheter till träning just nu men i gengäld väldigt god måndagsmiddag och tydligen gott om tid att skryta om det. Idag blev det i alla fall en ugnsstekt laxsida med röd pestokräm, ugnsrostad potatis, limesås och grillad sparris. Jag gjorde en form av vinägrett på olivolja, balsamvinäger, vitlök, honung, salt och peppar och gosade runt delad färskpotatis och morotsbitar på detta i ugnen. Mot slutet slängde jag på lite halverade körsbärstomater också. Limesåsen var kvar från en tidigare rätt och bestod helt enkelt av turkisk yoghurt, honung, pressad lime, salt och peppar. Pestogeggan kom egentligen till som ett resultat av en upphittad bit parmesanost i kylen som jag inte ville skulle förgås och resten blev lite improvisation. Laxsidan fick ett lager pestokräm och lite riven parmesanost på sig och in i ugnen i ca 175 grader. Jag tog ut den när innertemperaturen var 49 grader (den gick upp till 52 efteråt). Precis så ska lax vara om jag får bestämma. För någon vecka sedan råkade jag glömma en laxbit i ugnen och den blev horribla 65 grader. Jag surade hela dagen efteråt. 

Laxbiten är inte så liten som den ser ut - den är bara
gömd i limesås

Röd pesto


5 soltorkade tomater i olja
2 dl tomatsås
1 dl olja från tomaterna
1 dl vatten
1 pressad vitlöksklyfta
ca 50 g riven parmesanost
ca 60 g solroskärnor
basilika
pressad citron
salt & peppar



Mixa allt och smaka av, späd eventuellt med lite vatten om konsistensen blir för tjock. Nu råkade det finnas överbliven tomatsås i kylen, men däremot inte några fler soltorkade tomater, annars hade jag tagit fler av dem och gjort en mer "vanlig" pesto istället, men detta blev alltså mer av en kräm som funkade väldigt bra att bre på laxen. Det går förstås bra även med nötter eller mandlar men nu fick det bli solroskärnor. Det blev en rätt stor sats och det som är över funkar nog bra både som tillbehör till grillat eller som pastasås t.ex. 
Betyget blev en åtta vilket måste anses som en seger vilken måndag som helst, eller som Niklas så finkänsligt uttryckte det: "Kan inte du vara skadad lite oftare?"

Annars så har det förstås grillats mycket på sistone och en av de bättre omgångarna utgjordes av förkokta ribs med en rökig glaze på körsbärsmarmelad och chili samt kycklinglår med en variant på den goda muscavadorubben jag brukar göra. Ribsen var jättegoda men jag vill nog ändå främst slå ett slag för just kycklinglår på grillen. Körde vanliga från frysdisken, gnussade in rub och grillade nån timme på låg temperatur. Magiskt gott och mört. 

Mycket sånt här på sistone

Och sånt här

Men egentligen vill jag göra mer sånt här



tisdag 14 maj 2013

Tacksamt tilltugg och våriga viner

Ännu en långhelg till ända och denna var lång, lite märklig och variationsrik. Men inte så märklig att den inte innehöll grillning och vin.

En form av hemmavinprovning, fast på bortaplan, inledde helgen. Temat var valfritt vin och passande tilltugg. Tilltugget blev svampkrustader (typ) och receptet hittade jag på Systembolagets hemsida. Jag gjorde dock en liten panikändring i sista sekund då jag blev uppmärksam på att värdinnan inte tål mjölkprotein så istället för i krustader fick röran hamna på mjölkfria kex och grädden ersattes med mandelsmör. Såhär blev det. 

Krämig svampröra 

ca 300 g champinjoner
6 skivor Ramselebacon
1/2 gul lök
ca 1 dl ljus lageröl (jag öppnade en ölburk! Det kan inte ha hänt på 15 år)
en skvätt vitt vin
ca 3-4 msk mandelsmör
salt & peppar

1. Knaperstek baconet och låt det rinna av på hushållspapper. 
2. Stek grovhackade champinjoner och hackad lök i baconfettet i pannan och låt en del vätska koka bort (kanske inget jag kan rekommendera ur ett hälsoperspektiv men det tar lite emot att vaska baconfett och tillsätta nytt fett. Själv äter jag så sällan bacon så jag kan gott unna mig lite extra nitrit ibland tänker jag).
3. Tillsätt ölen och låt det fräsa en stund. 
4. Blanda ner mandelsmör och låt röran koka tills mandelsmöret har löst upp sig. Det tjocknar lite eftersom och kan behövas mer vätska och man kan också behöva röra en hel del för att få klumparna av mandelsmör att lösa upp sig ordentligt. Jag tillsatte en skvätt vin, dels för mer vätska utan ölsmak, dels för att få ett uns syra i, samtidigt som jag ju ändå skulle dricka vitt vin till det hela.  
5. Salta och peppra och servera röran till kex med smulat bacon över. 


Bild från systembolaget.se

Mandelsmör är ungefär samma grej som jordnötssmör och annat nötsmör (finns bra från Kung Markatta) men har en ganska mild och neutral smak. Poängen är att det tillför fett, fyllighet och krämighet och det innehåller ingenting annat än mandel och salt. Det går säkert jättelätt att göra eget också men det har jag inte kommit mig för ännu. Man kan med fördel blanda ner en klutt t.ex. i sin gröt eller i en smoothie eller röra ut med lite keso eller kesella och äta t.ex. till fruktsallad. Och inte minst bra när man vill laga mjölkfri mat.

Senare under helgen gjorde jag krustadvarianten enligt receptet, alltså varma med grädde istället för mandelsmör, samt cayennepeppar, och det blev väldigt gott det med. Ett bra tips på tilltugg i allmänhet eftersom smakerna kan funka bra till ganska blandade drycker, såväl röda som vita viner men också öl förstås. Vinet som dracks till den första svampröran har jag druckit förut och var rätt säker på att det skulle passa till, Vicar's Choice Barrel Fermented Chardonnay (2188), ett fylligt och smakrikt torrt vin med fatkaraktär från Nya Zeeland. Det här vinet passar till mycket och jag har för mig att jag har använt det till både svamprätter och någon form av fläsksida tidigare. En salig men väldigt lyckad kombination av viner och tilltugg blev det och jag dreglar fortfarande när jag tänker på den goda getosten med en päronmarmelad med balsamico från Modena. Och Riojan... Åh, gud, riojan... Förbannat att det bara är tisdag idag.


Goda tider

Det andra vinet som åkte fram till krustaderna senare under helgen är ganska likartat men från USA och det heter Concannon Chardonnay (23032). Rekommenderar detta också och det funkade även bra till maten vi åt efteråt, vilket var grillad lax (med en rub gjord på mörkt muscavadosocker, koriander (malen), anchochili, spiskummin och cayennepeppar) med grillad sparris, klyftpotatis och sallad med jordgubbar, avokado och fetaost. Mitt tips är att göra en stor sats sån här rub och ha redo när man känner sig nödgad att akutgrilla för den är tokgod. Den ger en mustig, rökig och lagom het sötma till det grillade.
Till efterrätt hade Stina och Peter gjort en fantastiskt god "Hallondröm" som jag rekommenderar att ta en titt på här. Med dessertvinet Nivole (7787) till var man man hemma.

Gott till mycket
Gott till krämiga och glassiga dessert



söndag 5 maj 2013

Korta veckor - långa dagar

Det här året är ju helt obeskrivligt bra ur kalendersynpunkt, särskilt om man har inarbetade klämdagar. Det är nästan så mycket ledigt nu på våren att man skulle ha velat ha flyttat lite ledighet till hösten för att jämna ut det lite. För att inte tala om ljuset, värmen, grillningen o.s.v. Faktiskt är det nästan absurda kontraster i det här landet. 

Belugalinser. Svarta, snygga, smarriga. Nyttiga och med trevligt tuggmotstånd. Premiärkoket av belugalinser ägde rum igår and it went something like this:

Rödvinskokta belugalinser med sötpotatis och fetost


Med gott rött vin till - lätt 8/10
6 portioner
4 dl belugalinser
5 dl rött vin
5 dl buljong eller fond
Balsamvinäger
1 liten gul lök
3-4 vitlöksklyftor
timjan
5 sötpotatisar
3 morötter
Fetaost (helst minst 200 g)
500 g broccoli
crème fraiche/yoghurt/grädde 
lite citron
salt & peppar


Finhacka löken och fräs den i en gryta i olivolja med pressad vitlök. Tillsätt linserna och låt dem fräsa med en stund. 
Häll på vin och buljong eller fond och låt det koka i ca 15-20 minuter. Tillsätt mer vätska om det skulle koka bort för mycket. Jag använde lite mer vätska än angivet och fick istället sila bort lite på slutet. Smaka av med balsamvinäger, timjan, salt och peppar. 
Skrubba och klyfta sötpotatis och morötter och rosta dem under tiden med olivolja, salt och peppar i 250 grader i ugnen (gör morötterna lite tunnare då de har längre tillagningstid). 
Koka broccolibuketter i saltat vatten tills de är mjuka. Häll av vattnet och tillsätt något för krämighet (jag hade överbliven tzatziki så det fick det bli) och mixa till en slät puré. Smaka av med salt, peppar och lite citron. 
Blanda ihop linserna och de ugnsrostade rotsakerna och smula över fetaost. Jag serverade med broccolipurén och en sallad med körsbärstomater, frysta sojabönor, avokado och hallonvinägrett. 

Poängen med anrättningen var att den skulle vara vegetarisk, rödvinsvänlig och att jag skulle slippa gå och handla. Skulle jag göra en mer planerad variant skulle jag kanske prova en puré på t.ex. jordärtskocka eller blomkål till. Men det blev faktiskt väldigt gott ändå och var förvånansvärt mättande. Förutom att belugalinser är snygga blir de inte sådär geggiga som t.ex. röda linser lätt blir och är helt enkelt mycket godare. Mycket protein innehåller de också. När jag skulle äta av resterna började fetaosten sina (jag tog bara 150 gram) så jag skarvade med lite stiltonost och det var också en helt okej smakkombo. Och ja, det var rödvinsvänligt. Precis som jag. 

måndag 22 april 2013

Eoner av tid

Jag kan bara inte acceptera att det fortfarande är måndag. Tiden. Har. Stannat. Först har tiden stått stilla på jobbet hela dagen. När jag äntligen kom hem visade det sig att tiden står stilla här med. Jag har ont i en höft och kan inte träna och någonting säger mig att jag behöver en ny alternativ hobby. Dygnet är jättelångt och TV är fortfarande jättedåligt. Jag får hoppas att det jag hinner tappa i fysik åtminstone delvis kompenseras med ett förbättrat tålamod. Jag överväger rent av att  göra en garderobsrensning. Ja ni hör ju vilken nivå det här är på. Huvva. 

Sushi har länge varit en av mina favoriträtter och jag har haft perioder då jag förmodligen har svettats wasabi när jag har tränat. På den här gamla goda tiden kunde man köpa en sushilåda från Junkos, eller "sushisallad" som många kallar den, för 50 kronor på Konsum City och till den fick man obegränsat med wasabi, soja och inlagd ingefära i små påsar. En påse wasabi blev ganska snart två och när jag var som djupast nere i träsket fick jag något stirrigt i blicken om jag inte fick åtminstone tre påsar wasabi till min sushilåda. När jag slutade jobba på stan för flera år sedan blev det tyvärr mycket mindre av den varan och toleransen mot wasabi är förmodligen på en mer normal nivå nu. Alldeles nyligen har jag dock fattat att pepparrot är precis lika gott som wasabi, om än något mildare. Visst kan man sakna den där typiska wasabiattacken som går rakt upp i hjärnan när man tar lite för mycket, men varför gå över ån efter vatten liksom? Pepparrot är på frammarsch, det är ett som är säkert, och det var när Björn bjöd på en väldigt god ärtsoppa med pepparrotsklick som detta gick upp för mig. Detta recept finns här och kan starkt rekommenderas (vill man kan man gärna ha en skvätt vitt vin i). 



Det där var egentligen bara en utsvävning från temat dagens middag som alltså var en variant på hemgjord sushisallad. Jag har varierat grönsaker lite efter tillgång när jag har gjort detta men det som utgör själva stommen i rätten tycker jag är laxen, marinaden och avokadon. När man sällan har vägarna förbi hämtsushi så är det här ett väldigt bra och enkelt vardagsalternativ och idag såg receptet ut som följer: 

Sushisallad

8/10
800 g laxfilé
250 g broccoli
1 rödlök
1 ask körsbärstomater
250 g frysta sojabönor
2 avokador 
1 gurka
ris (basmati funkar bra)

Marinad

1,5 dl japansk soja 
0,5 dl vitvinsvinäger
2 vitlöksklyftor, pressade
1 finhackad chilifrukt 
Ett par cm ingefära, riven
pepparrot på tub eller wasabi
salt


Gör såhär

1. Blanda ingredienserna till marinaden. Skär laxen i kuber och lägg i marinaden ett tag, gärna till nästa dag. 
2. Kärna ur och skiva gurkan och lägg i en skål. 
3. Skiva stammen på broccolin tunt och dela buketterna om de är stora. 
4. Skiva rödlöken och fräs den och broccolin i olivolja en stund. Man vill ha kvar lite krispighet dock. Häll över i skålen med gurkan. 
5. Häll halverade körsbärstomater, laxen och marinaden i stekpannan och låt koka försiktigt en kort stund. 
6. Tillsätt sojabönor och låt dem bli varma. 
7. Töm stekpannans innehåll i skålen och blanda runt försiktigt. 
8. Låt det gärna bli lite halvljummet innan du blandar ner skivad avokado. 
9. Servera med ris och självklart mer pepparrot/wasabi. 


onsdag 17 april 2013

Regndans och musslor

Nu händer det grejer med det där vita, äckliga som har besudlat skog, mark och cykelbanor i fem månaders tid. Vintern har som vanligt gjort sitt allra yttersta för att försöka knäcka både rygg, livslust och psyke men nu vågar jag nästan hoppas på att det är över för den här gången ändå. Snart sprängs jag om jag inte kommer ut i skogen så jag tänkte dansa regndans varje dag i någon vecka i förhoppningen om att kunna skynda på processen. Då vet ni vem ni ska skylla på när det regnar. 

Den gångna helgen spenderades i Högbo på det fenomenala Högbo Brukshotell. Vistelsen innehöll ungefär alla önskningar i ett: mysiga omgivningar, grym mat, fina vänner, spa samt löpning och annan rolig träning. Kan varmt rekommendera stället, särskilt om du inte bor 50 mil därifrån, men även då är det värt det. Ursäkta de dåliga bilderna (mobilkamera, restaurangljus, skugga i tallriken o.s.v). men jag vill bara illustrera  ett axplock av alla smaskigheter. Dessertbuffén hamnade dessvärre inte på bild.  





Stel i kropp men glad i själ och gom blev man alltså av Högbo. Inte lätt var det att komma hem efter en helg med ständig uppassning, gourmetmat, hemgjorda pajer, smoothies, bars och bufféer till höger och vänster. Jag tänkte att enkel och snabblagad vardagsmat kändes som det enda rätta i veckan och idag blev det en musselpasta som i all sin enkelhet var förvånansvärt god. Har hört att musslor på burk är bättre än man kan tro så jag ville testa det då det är smart och enkel mat som dessutom är gott och miljövänligt. En stabil sjua i betyg och tog väl drygt 20 minuter att fixa. 

Vardagspasta med musslor

2 portioner spagetti
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 dl vitt vin
2-3 tsk hummerfond
ca 1/2 burk crème fraiche
ca 1 dl mjölk
lite frysta sojabönor (rekommenderas!)
1 burk musslor (har bara provat Abbas än så länge och de var riktigt bra)
persilja
salt & peppar

1. Koka pastan
2. Hacka löken och stek den en stund i olivolja
3. Pressa ner vitlöken och fräs en stund
4. Tillsätt vinet och låt det koka bort ganska mycket vätska
5. Tillsätt fond eller smulad buljongtärning och crème fraiche och låt såsen koka några minuter. Späd ev. med lite mjölk för lagom konsistens. 
6. Tillsätt sojabönor och därefter musslor. 
7. Smaka av med persilja, salt och peppar och rör ner den avrunna pastan. 

söndag 17 mars 2013

Fransk helg och flämtmättnad

Då var jag tillbaka.

Teman för helgen har som så många gånger förr varit mat, vin och löpning. Inget nytt under solen där. Det blev dock ovanligt mycket på det franska temat (bortsett från löpningen då, den var svensk).

Lördagens matbatalj utgjordes av knytismiddag med franskt tema och vår lott föll på förrätten. Först fick jag för mig att jag skulle testa att göra sufflé med chevre, mycket för att jag aldrig hade gjort sufflé och ville testa.  Det gick förstås åt helvete. Plan B blev däremot väldigt lyckad och även om det kanske inte är någon klassisk fransk maträtt så var det i alla fall franskinspirerat: sallad med stekta päron och prosciutto, valnötter, getost och basilikaolja. Receptet finnns här och jag vill slå ett slag för Systembolagets recept och tillika bra hemsida (bortsett från att den är väldigt trög och att jag tydligen inte är ensam om att sitta och dreggelsurfa över viner på fredagskvällar). Med hjälp av dryckesförslagsfunktionen gick jag på ett franskt torrt vin som funkade väldigt fint till, Blason de Bourgogne Mâcon Villages, Chardonnay (2295).
Huvudrätten blev Coc au vin som värdparet stod för, mycket smaskigt och med ett mysigt Chôte du Rhône-vin till. Efterrättsparet drämde till med Tarte au limon samt petit chouxer med choklad. Ska det va så ska de va, right? 

Semifranskt råkade det slumpartat bli även idag. Då man firar 12-årsdag måste man nämligen också äta gott.

Ankbröst med bärsås 

4 portioner

ca 800 g (2 filéer) ankbröst
smör
1 schalottenlök
200 g körsbär eller björnbär 
2 tsk råsocker
1 msk rödvinsvinäger 
1/2 dl kalvfond
1/2 dl vatten
sky från ankbröstet
maizena

Ankan: 
Skär snitt i fettet på ankbröstet och krydda med salt och peppar. 
Lägg det i en kall stekpanna och vrid långsamt upp värmen till medelvärme. Stek tills ytan fått fin färg och en hel del fett har släppt från ankan. 
Lägg ankbröstet i en ugnsform och stek i 100 graders ugnsvärme tills innertemperaturen är ca 55-65 grader beroende på hur rosa du vill ha det. 
Slå in köttet i folie och låt vila ca 15-20 minuter. Det kommer att komma ut mer blod ur ankan och det ser nog inte så aptitligt ut om det rinner ut på tallriken. 
Skär ankbröstet i skivor vid servering. 

Såsen:
Hacka löken och fräs i någon minut tillsammans med bären i lite smör eller i fett från ankbröstet  i en kastrull. 
Tillsätt socker och vinäger och fräs en kort stund. 
Häll på fond, vatten, vin och ev. sky från ankbröstet (det går bra att tillsätta senare också). Låt koka minst 10 minuter men längre går också bra. Om du vill ha en snygg slät sås silar du den. Koka sedan upp igen och red av med lite maizena. Har du inte ankfett i kan du gärna klutta ner lite smör i på slutet istället. Smaka av med salt och peppar. 

Tillbehör till detta är förstås en smaksak. Idag blev det vin- och gräddkokt spenat samt ugnsrostad sötpotatis. I ärlighetens namn tycker jag inte att spenaten passade så himla bra till men den var väldigt god i sig och bara för att jag ska komma ihåg det för andra sammanhang hamnar dokumentationen här:  

200 g färsk spenat
lite finhackad lök
smör
1,5 dl vitt vin (glömde köpa matlagningsvin och offrade dagen till ära en halvflaska från Alsace. Är det fransk firarhelg så är det). 
2 dl grädde
Fräs spenat och lök i smöret. Tillsätt grädde och vin och låt koka, gärna ganska länge. 

Dumt vore väl att inte runda av helgen med en chokladfondant. Jag har bara provat en gång tidigare och lyckades inte helt så den här gången provade jag lite andra metoder och i stora drag en kombination av fyra olika recept. Det blev tamejfan perfekt och det var ungefär när jag satte skeden i fondanten som jag insåg att jag måste blogga eftersom jag skulle förbanna mig själv när jag nästa gång skulle försöka minnas hur jag gjorde den perfekta fondanten. 

Chokladfondant

4 portioner

100 g smör
150 g mörk choklad (rekommenderar Ica Selections fairtrade-märkta choklad, särskilt 70%-ig från Peru. God, rättvis och prisvärd). 
2 ägg
2 äggulor
4 msk socker
2,5 msk vetemjöl
1 tsk salt

Smält smöret och rör ner hackad choklad och salt. 
Vispa ägg, äggulor och socker fluffigt. 
Blanda ner chokladblandningen i äggsmeten och vänd försiktigt ner mjölet. 
Häll smeten i fyra välsmorda portionsformar. 
Grädda mitt i ugnen i 225 grader. Efter prick sju minuter var de perfekta. De ska ha stelnat just så pass på ytan men ändå vara rinniga invändigt. 


Jag vände aldrig upp dem men det såg ut som att det hade varit fullt möjligt då de släppte bra från formarna. 
Det här är sjukt mättande, särskilt efter en ankfettbomb. Så för säkerhets skull tar man lite vaniljglass till. Jag var rätt nära att dö mot slutet men det hade det fan varit värt så jag tömde. Om man vaskar en fondant kan man inte komma till himlen, det är ett som är säkert.