måndag 17 juni 2013

I brist på annat


Om någon tycker att det är glest mellan inläggen så är det förmodligen för att jag har nåt annat för mig. Oftast springer jag runt i skogen och inte alltför sällan hittar jag inte hem igen. Men diverse inflammationer och elände ger dock dåliga möjligheter till träning just nu men i gengäld väldigt god måndagsmiddag och tydligen gott om tid att skryta om det. Idag blev det i alla fall en ugnsstekt laxsida med röd pestokräm, ugnsrostad potatis, limesås och grillad sparris. Jag gjorde en form av vinägrett på olivolja, balsamvinäger, vitlök, honung, salt och peppar och gosade runt delad färskpotatis och morotsbitar på detta i ugnen. Mot slutet slängde jag på lite halverade körsbärstomater också. Limesåsen var kvar från en tidigare rätt och bestod helt enkelt av turkisk yoghurt, honung, pressad lime, salt och peppar. Pestogeggan kom egentligen till som ett resultat av en upphittad bit parmesanost i kylen som jag inte ville skulle förgås och resten blev lite improvisation. Laxsidan fick ett lager pestokräm och lite riven parmesanost på sig och in i ugnen i ca 175 grader. Jag tog ut den när innertemperaturen var 49 grader (den gick upp till 52 efteråt). Precis så ska lax vara om jag får bestämma. För någon vecka sedan råkade jag glömma en laxbit i ugnen och den blev horribla 65 grader. Jag surade hela dagen efteråt. 

Laxbiten är inte så liten som den ser ut - den är bara
gömd i limesås

Röd pesto


5 soltorkade tomater i olja
2 dl tomatsås
1 dl olja från tomaterna
1 dl vatten
1 pressad vitlöksklyfta
ca 50 g riven parmesanost
ca 60 g solroskärnor
basilika
pressad citron
salt & peppar



Mixa allt och smaka av, späd eventuellt med lite vatten om konsistensen blir för tjock. Nu råkade det finnas överbliven tomatsås i kylen, men däremot inte några fler soltorkade tomater, annars hade jag tagit fler av dem och gjort en mer "vanlig" pesto istället, men detta blev alltså mer av en kräm som funkade väldigt bra att bre på laxen. Det går förstås bra även med nötter eller mandlar men nu fick det bli solroskärnor. Det blev en rätt stor sats och det som är över funkar nog bra både som tillbehör till grillat eller som pastasås t.ex. 
Betyget blev en åtta vilket måste anses som en seger vilken måndag som helst, eller som Niklas så finkänsligt uttryckte det: "Kan inte du vara skadad lite oftare?"

Annars så har det förstås grillats mycket på sistone och en av de bättre omgångarna utgjordes av förkokta ribs med en rökig glaze på körsbärsmarmelad och chili samt kycklinglår med en variant på den goda muscavadorubben jag brukar göra. Ribsen var jättegoda men jag vill nog ändå främst slå ett slag för just kycklinglår på grillen. Körde vanliga från frysdisken, gnussade in rub och grillade nån timme på låg temperatur. Magiskt gott och mört. 

Mycket sånt här på sistone

Och sånt här

Men egentligen vill jag göra mer sånt här