Överflöd

Den näst fulaste kudden hann aldrig
förevigas men så här ser i alla fall den
 allra fulaste kudden ut.

Personalfesten i onsdags gick bara bra och eftersom det var en nykter tillställning fanns det ju inte så otroligt mycket pinsamheter att vänta. Det skulle väl vara kontorets luciatåg då vilket utgjordes av en bedrövligt talanglös skara som skrålade fram Luciasången och Nu har vi ljus till en ömsom chockad, ömsom road publik. Men överlag var det ganska trevligt. God mat, små tävlingar och inte alltför långdraget. Och sedan vann jag ju ett pris i ett lotteri! Det gjorde i och för sig nästan alla och priset i mitt fall bestod av den näst fulaste soffkudden jag har sett i hela mitt liv som till råga på allt har legat och skräpat i kopieringsrummet på jobbet sedan gud föddes. Naturligtvis försökte jag glömma den i bygdegården där vi höll till men min kollega hade vänligheten att påminna mig högljutt så den tog sig hem ändå. Igår fick kudden i alla fall flytta till HJ och förhoppningsvis kommer de att ha många mysiga stunder ihop.

Veckan avrundades med rungande hej med några timmar på Sävargården där vi svullade julbord som om det inte fanns någon morgondag. Det var sjukt gott och när sällskapet hade tagit sig igenom fiskbordet, det kallskurna, det varma, ostarna, desserterna, pralinerna, kakorna och kaffet (och nubben såklart) väntade en kakafoni av flämtanden och jämranden och därefter en välbehövlig promenad hem till soffan och några kannor vatten.