Om jag hade ett indiannamn skulle det vara Andan i halsen. När fick dygnet hälften så många timmar och var var jag när det här bestämdes? Just nu längtar jag efter ett kravlöst lodarjobb på halvtid. Idag var det födelsedag med en skitdag på jobbet, blodpudding med bacon till middag och träning på kvällen. Fast nu var det ju bara arbetsdagen jag klagar över, det andra var både bra och frivilligt om än inte så festbetonat.
Så dagen artade sig framemot mot kvällen och jag fick några fina presenter. Det mesta hade jag fått redan i söndags då vi var hos mor och far och slevade i oss smörgåstårta (min mamma gör landets godaste smörgåstårtor skulle jag tro). Temat var presentkort på bra grejor, ungefär precis det jag ville ha! För mina presentkort kan jag få både gott äta, gott dricka, träningskläder, massage och biobesök. Livsnjutargåvor med andra ord. Tack för det! Man blir lika förvånad varje födelsedag över att man fortfarande får en massa presenter, det känns liksom som att man inte har förtjänat det. Till höger: ärtig tröja som jag fått av Niklas att kuta omkring med. Jag kanske inte hade hunnit beklaga mig i bloggen ännu, men jag är trött på att alla mina träningskläder är svarta och alternativet till detta verkar vara rosa. Ärtigt grönt känns däremot rätt och jag hoppas att mitt nästa indiannamn blir Flygande ärtan. Vi får se.
Nedan: en överraskningsorkidé som väntade hemma. Min bästa blomma, om än inte ur handhavandesynpunkt. Kanske blir det Flygande ärtan med gröna fingrar förresten. Eller så inte.
Kommentarer
Skicka en kommentar