Januari in da face

Here we go again. Jag försökte faktiskt ge denna gudsförgätna månad en sportslig chans i år genom att åtminstone inte högt uttala min vånda i förväg. Men än så länge har månaden bjudit på få överraskningar utan istället bristfällig sömn, tristess och ett jävla skitväder. TACK för att det kommer en långhelg med start imorgon klockan 12. 

Julledigheten var i alla fall snäll med mig och året ringdes ut på ett anständigt sätt. Nyårsmiddagen blev ingen besvikelse, trots att menyn bestod nästan uteslutande av premiärer för min del. 

Kallrökt lax fylld med avokado, lime, yoghurt, rödlök och
äpple. Mousserande vin, Ferrari, satt som en smäck till. 

Lammytterfilé överbakat med parmesan, kantareller och
persilja, potatisgratäng med getost samt rödvinssås.
Saknas på bilden: den smörstekta sparrisen.
I glaset ett fruktigt och smakrikt vin från Venetien. 

Pannacotta som till största delen bestod av turkisk yoghurt,
smaksatt med kanel och stjärnanis. Ovanpå hallonpuré
och hyvlad chocklad med havssalt och mandel. Ett sött
starkvin och förstås kaffe till det.

Jo, vi blev mätta. Förrätten var full pott och pannacotta var enklare än jag hade inbillat mig att göra. Den blev god men smakade alldeles för juligt för en nyårsdessert. Vinet till var väldigt gott, Moscatel de Setúbal (8117) med en söt, nötig och lite bränd ton. Lammet var väl det sämsta i menyn, trots att det var det bästa köttet vi fick tag på (Gourmetblabla enligt ICA) och noggrann tillredning med termometer och parmesantäcke. Det var helt enkelt inte särskilt mört och smakade för övrigt inte så väldigt mycket lamm heller. Smaksättningen, tillbehören och vinet till gjorde i alla fall att det blev väldigt gott i sin helhet. Jag kan slå ett slag för vinet som var väldigt gott om man vill ha ett boxvin i mindre format. Systembolaget har äntligen hört mina böner och tagit in fler boxar på 1,5 liter och det här hette Primanero Rosso delle Venezie (2817). Kryddigt och fruktigt med inslag av allt man vill ha till den här typen av mat. I rödvinssåsen använde vi ett liknande vin. Vill man ha vin till många och även kunna slänga ner lite i mat ibland är det smidigt med box men tre liter tycker jag är lite i mesta laget.

Med en svag eftersmak av fudge och senapssill börjar julen stå mig upp i halsen och i helgen tänker jag slänga ut allt vad jul heter och även ta bort bloggens julpimpning. Jag inbillar mig att det kommer att kännas som en rejäl själslig tvagning.