Bananvärk och rostad svål

Förvånansvärt fort gick arbetsveckan och faktiskt relativt friktionsfritt dessutom. En hel del blev gjort och några saker som känns riktigt kul och bra är på gång framöver. Det är skönt att få ta helg med frid i sinnet emellanåt. Dessutom fick vi igår revansch på förra veckans skämda hamburgare. Om man som jag tycker att hamburgerbröd kan kännas lite tråkigt ibland kan jag tipsa om frysta ciabattabröd på påse. På Maxi finns det en sort i en papperspåse som är bra (tyvärr minns jag inte vad det är för märke). Man kan tillaga dem antingen i ugnen eller först tina upp dem, dela och grilla en stund i grillpannan. 

Några gånger om året håller restauranghögskolan öppet för gäster och i höstas hade vänner ätit mycket gott och dessutom billigt i deras restaurang. Vi bestämde oss för att prova detta koncept i torsdags och temat var gris och ren. Konceptet att det var billigt (tror att femrätters hade gått på 250 kronor i höstas) var tydligen inte aktuellt längre utan det var snarare priser á la Rex. Däremot var det riktigt bra kvalitet på maten och alla var väldigt nöjda. Jag åt en vegetarisk förrätt med rostade rotsaker och ett mjukkokt ägg i en skål. Någon typ av tjockflytande soppa/kräm omslöt hela kalaset och det var en väldigt ovanlig och otroligt god smak. Till huvudrätt åt jag sida från gris med rostad svål till (fy fan så äckligt det är när man tänker på det, det är nästan så att jag ångrar mig), potatispuré och calvadosmarinerad äppelterrin. Som sagt var det väldigt bra mat och smakerna harmonierade jättebra men jag har insett nu att fläskkött inte är den stora favoriten utan nöt och vilt vinner ändå i de flesta sammanhang. Det är nog framförallt konsistensen på de fläskiga bitarna som jag har svårt för.  Det gick inte särskilt snabbt att få maten vilket inte var så konstigt eftersom det ändå är en ganska liten restaurang och vi var sex personer i sällskapet och vi åt väldigt olika rätter. Dessutom var de visst lite ovana med kassan så notan fick vi också vänta en stund på. Bortsett från att jag var ofantligt hungrig så gjorde inte detta särskilt mycket men jag lyckades naturligtvis göra bort mig kungligt. Jag var i full färd med att berätta en anekdot från jobbet där en kund hade klagat på en anställd för att hon var långsam. "Den där "piiiiip" är ju som en LUS!" återgav jag exakt i samma ögonblick som vår rara servitris uppenbarade sig med notan bakom min rygg efter en tids väntan. Hon bad så mycket om ursäkt för att vi fått vänta och jag gjorde inte ens kopplingen förrän efteråt. Då ville jag dö en smula. 

Tidigare i veckan då jag tittade på väderprognosen såg det ut som att det skulle vara svinkallt i helgen. Då blev det extra trevligt när det visade sig vara sol och sju minusgrader så jag galopperade ut på en långrunda igen. Tänk om vinter alltid var så här, då skulle vinter halva året kännas en aning mer legitimt! Träningsvärken från Total Training i onsdags hade inte riktigt släppt ännu men det gick hyfsat ändå eftersom det mest var överkroppen som var drabbad. I princip överallt från höftknölshöjd upp till huvudet satt träningsvärken men däremot inte alls i armarna som jag hade trott. Antingen har begreppet djupa magmuskler fått en ny innebörd tack vara Bananen eller så har jag drabbats av träningsvärk i inälvorna.  

Kommentarer