En vecka till i frihet

Så var man hemkommen från en svulstig och bisarr semester och jag lyckades faktiskt rätt snabbt överlista jetlagen. Alla som läser här känner jag gissningsvis på Facebook så jag lämnar redogörelsen för resan därhän och hänvisar till fotoalbumen jag lagt upp där. Jag sammanfattar semestern med en klassisk värderingslista istället:

What´s hot

Självklart är det i champagnebaren man hänger
  • Mycket gott att äta, såväl kvalitativt som kvantitativt
  • Mycket gott att dricka, framförallt Champagne Framboise
  • Mycket D-vitamin
  • Resesällskapet
  • Boendet
  • Många bisarra händelser
  • En hel del schyst underhållning på båten
  • Servicen överallt
  • Snorkling
  • Kajakpaddling med sjökor
  • Delfinmys
  • Luftkonditionering
  • Uppgradering på flygresan dit

What´s not
  • Värmerekord i New York: 42 grader, "real feel temperature": 48 grader
  • New Yorks tunnelbana. Urk!!!! Real feel säkert 59 grader. Jag som inte ens gillar att basta under kontrollerade former. 
  • Allt runt pengarna, ören och korvören, kontanter, dricks och tax hit och dit osv. 
  • Trängsel och köande med högljudda amerikaner
  • Trång, lång och eländig hemresa

Jag föreslår apropå det sistnämnda att man ratar Economy Class på flygen. Istället ska det finnas Economy Extra (till vilket vi blev uppgraderade helt oförtjänt och oförklarligt), Business Class och Förkyld Class. I den sistnämnda måste du sitta om du är förkyld och du kan även få sitta där om du hemskt gärna vill och/eller är fattig. Jag gav det 80 % sannolikhet att jag skulle bli förkyld efter hemresan eftersom jag satt i åtta timmar bredvid en förkyld kille som vägrade att gå och snyta sig utan satt och drog in snoret istället. Ta detta i en torr flygkabin med noll sömn i kroppen och man är i princip chanslös. Men nu verkar det som att det var Niklas han kom åt istället. 

Nåväl, som synes var det en grym resa men det är ju alltid lite skönt att komma hem också och än är det faktiskt lite semester kvar. Det kanske bästa med att få komma hem är nog att få äta det man vill och återgå till sina tråkiga svenssonrutiner. Så jävla gott det var med havregrynsgröt med psylliumfrön igår alltså.

Ofta pratas det för övrigt mycket om Pasta Carbonara i min bekantskapskrets. Efter lite nätsökande kunde jag konstatera att det finns många varianter på denna klassiker. Har någon ett kungligt recept får ni gärna dela med er i kommentarsfältet. Så här blev i alla fall husets Carbonara igår:



Pasta Carbonara
4 portioner spagetti 
2 paket bacon (tog färdigtärnat av bekvämlighetsskäl)
1 hackad gul lök
2 dl vispgrädde
1,5 dl mjölk
1,5 dl riven ost av "parmesankaraktär" (hm...)
3 äggulor + äggulor till servering
persilja
salt & peppar

Koka pastan nästan färdig. Spola av den i kallt vatten och låt rinna av. 
Fräs baconet tills det börjar bli lite knaprigt. Tillsätt löken och låt steka en stund. 
Vispa ihop grädde, mjölk, äggulor och ost. Salta och peppra och häll detta över baconfräset i pannan. 
Låt koka ihop en liten stund och häll i pastan mot slutet och låt den koka färdigt i såsen. 
Strö över persilja och servera med en äggula ståendes lite snyggt i en skalhalva ovanpå. 

Jag gav detta 7/10 i betyg, Niklas drog till med 8/10, om än en svag åtta. Det jag vill prova nästa gång är att använda fläsk istället för bacon samt riktig parmesanost. Då kan det nog bli kungligt. 

Kommentarer